Ett bra sätt att vara mer miljösnäll är att slänga mindre av den maten vi köper hem eller odlar! Tillsammans kan vi handla smartare och se till att rädda maten i kylen och skafferiet innan den blir för gammal och behöver slängas. YAY för matavfall som blir till biogas och biogödsel – men NEJ till matsvinn.

Det är alltså en viss skillnad på matavfall och matsvinn! Matavfall inkluderar både oundvikligt matavfall, exempelvis skal, ben och kaffesump, och onödigt matavfall, som matrester och oöppnade matförpackningar. Det är det onödiga matavfallet som kallas för matsvinn.

De livsmedel som hushållen svinnar mest är frukt och grönsaker följt av kött, fisk, skaldjur och ägg samt bröd och bakverk. Varje år slänger svenska hushåll drygt 900 000 ton matavfall. Nästan hälften av det som slängs är mat som hade kunnat ätas.

För att fortsätta ta ut detta i siffror och sätta det i perspektiv: Var femte påse mat som köps hem från butiken slängs. För en familj på 4 personer blir det nästan 6000 kr varje år. Tänk vad mycket roligt vi kan göra för de pengarna istället?!

Hur svin(n)ar vi då mindre?

1. Ta en funderare redan hemma eller i butiken. Planera dina inköp! På så vis ser vi till att det vi köper hem också äts upp.
   
2. Lär dig skillnaden på bäst-före-datum och sista förbrukningsdag.
   
3. Bäst före-datum handlar inte om hur länge ett livsmedel är säkert att äta, utan till vilket datum livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet. Det vill säga smak, färg, krispighet, spänstighet och tuggmotstånd. Det som händer efter bäst före-datum är alltså att kvaliteten så småningom blir sämre. Men maten kan fortfarande vara fullt ätbar. 
   
4. Märkningen sista förbrukningsdag handlar däremot om hur länge ett livsmedel är säkert att äta. Märkningen ska användas för livsmedel som lätt förstörs av mikroorganismer och där lagringstiden kan bidra till att ett livsmedel kan bli hälsoskadligt trots att det förvaras enligt förpackningens anvisning.
   
5. Titta, lukta och smaka. Har ett livsmedel passerat bäst före-datum men ändå känns fräscht och fortfarande luktar ok – DÅ ÄR DET OK – våga lita på dina sinnen.

Mycket handlar alltså om smart planering, att använda råvaror effektivt och samtidigt laga och äta god och hälsosam mat. Det är enkelt, tar ingen tid och sparar både pengar och miljö!

Här kommer ett par smarta tips som du kan använda hemma för se till att alla rester i kylskåpet och frysen kommer till användning.

1. Frys in överblivna ingredienser och maträtter som du inte hinner laga till eller äta.
   
2. Gör gårdagens eller förra veckans pasta som ny genom att koka upp vatten med salt och häll i den redan kokta pastan. Koka max 30 sekunder. Häll av vattnet och TADA – servera.
   
3. Blast av morötter, rödbetor, kokt broccoli och gröna ärtor kan bli en fin pesto. Lägg till pinjenötter, jordnötter, solrosfrön, valnötter eller pumpakärnor, vitlök, salt och peppar. Mixa allt till önskad konsistens och tillsätt lite rapsolja på slutet.
   
4. Ge nytt liv till en torr brödlimpa genom att väta ner brödet lätt med vatten och ställa in i ugnen i 8-10 min på 150 grader.
   
5. Brödskalkar som ingen i familjen vill förbarma sig över? Gör krutonger att toppa nästa soppkok med.

Till sist – matavfallet är annars en fantastisk resurs! Det blir till både biogas och biogödsel. Visste du att 20 bananskal skapar biogas så att en grön stadsbuss kan köra 200 meter?